Baltic & The Perfect World Foundation ingår samarbete för att rädda haven – The Perfect World Foundation

Baltic & The Perfect World Foundation ingår samarbete för att rädda haven

Våra hav och sjöar är Baltics största tillgång

Forskare uppskattar att det finns mer än 150 miljoner ton plast i våra hav och varje år tillkommer 5-13 miljoner ton plast. Hela 80% av allt plastskräp i havet kommer från våra aktiviteter på land. 2050 räknar forskarna med att det kommer att finns mer plast än fisk i havet. Skrämmande, eller hur?

Baltic Lifejackets är ett svenskt företag med säte i Älgarås, mitt emellan Stockholm och Göteborg, som sedan 1977 varit engagerade i att förbättra säkerheten för dem som befinner sig på eller nära vattnet.

Baltic är oerhört stolta att presentera att vi nu ingår ett samarbete med The Perfect World Foundation och deras projekt Save The Ocean”, säger Oscar Anderberg, Marketing manager på Baltic Safety Products AB.

Save the Ocean är The Perfect World Foundations övergripande “rädda havet-projekt” med kampanjer som The Blue Bucket – vars syfte är att engagera alla att hjälpas åt att plocka upp plast ur våra hav och längs kuster och stränder. Målet är att sprida kunskap om plastnedskräpnings påverkan på våra hav.

Med havskampanjen ”The Blue Bucket” vill The Perfect World Fondation och Baltic engagera alla till att plocka upp plast och skräp från våra hav, kuster och stränder. Den ’Blå Spannen’ som är en symbol för själva kampanjen – med syfte att öka medvetenhet kring de stora plastföroreningarna av världens hav – är också till för att plocka upp plastskräp i. Bjud med dina vänner eller kollegor på kust- och strandstädning. Ja… spannen är av plast (återvunnen) men är tänkt att användas om och om igen, istället för engångssopsäckar. Och ska självklart aldrig hamna i havet.

Hur påverkar plasten våra hav?

Det spolas upp ca 8000 km2 per år, lika med 800 ton. Detta kan jämföras med fem fulla badkar i timmen eller 64 sopsäckar. De vanligaste plastföremål som kan hittas är oidentifierbara bitar, men därefter kommer rep, korkar i plast, matförpackningar, plastpåsar, fiskenät och plastflaskor.

Plasten skadar hundratals olika marina arter. Men det är inte bara valar och havssköldpaddor som dör av plast i magen. Rådjur, kor, kameler får också i sig stora mängder. Djur kan svälta med magen full av plast, eller fastnar och dör i rep och plastpåsar. Men detta är de skador som är enklare att identifiera. Kemikalierna i plasten kan också påverka djur, växter, mikrober, och även oss människor. Många av kemikalierna är hormonstörande och kan påverka på olika hormonsystem i kroppen, inklusive reproduktion, tillväxt, sköldkörteln, immunförsvaret och flera kemikalier är cancerogena. Vi får i oss dessa ämnen bland annat genom havsmat, matförpackningar, textilier och byggmaterial.

Vad kan vi göra åt allt detta? 

  • Allra viktigast är att minska konsumtion av material och råvaror. Köp mindre, och köp mer hållbara produkter.
  • Undvik engångsprodukter.
  • Vi kan försöka hitta bättre ersättningsmaterial där det är möjligt.
  • Börja strandstäda.

Vill du lära dig mer eller engagera dig? Läs mer HÄR.












Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna om vårt arbete, våra evenemang och exklusiva erbjudanden från våra sponsorer




Din gåva, stor som liten, är av stor betydelse för vårt arbete med att sprida kunskap om djur och natur i kris.

STÖD OSS